Du ser inte vad jag gör men du märker när jag slutar, ungefär så. Ingen får nånting serverat av mej heller. Ska man ha nå gjort får man också göra de själv. Jag gör ingenting i onödan heller, de är slöseri på min tid som jag kunde ha lagt på annat. 

Jag har blivit stenhård på sånt där. 

Var hos Flizan i onsdags och hon läste mitt horoskop, som jag är som människa typ. De stod nånting i stil med att mina murar är tjocka och höga. Jo, de är ju också sant. Men dont blame me, jag är bara en dödlig människa jag också. Jag gör fel, jag är mänsklig. 

Jag blir mindre och mindre förvånad över saker varje dag. Men de är ju så livet är format. 

Men sen samtidigt tänker jag ändå liksom yolo och namaste bitches. Jag lever bara en gång och jag tänker så fan heller bara livet låta passera. Jag har också lärt mej att man ska ta vara på tiden man har för man vet inte när de är för sent. Sen kan man ju även ändå inte gå omkring och noja över att man kan dö när som helst, då blir man ju smått psykotisk och paranoid. 

Men, är man känslokall så är man! Jag har slutat bry mej om andra människor också för längesen. Visar inte nån empati. Typ synd för dej då. Alltså sluta anstränga mej. Done with that, nu ska jag vara duktig och jobba som alla andra. Jag är så jävla duktig.