julångest
Snart är de jul. Och jag känner att ångesten smyger sej på. På julafton är de ju meningen att man ska ha familjen kring sej och vara glad och njuta. De är en självklarhet för många. Men sen finns de sånna som jag som inte har så mycke till familj kvar. De är ju såklart osett än hur denna julafton kommer bli. Jag ger inte mycke för jul och familjehögtider längre, de gick utför sen morfar dog...jag kommer köpa julklappar till Matte och sen inge mer typ. Fast sen måste han ju fylla år också tre dar efter julafton 😅
Men men. Jag vill bara spy när dom börjar spela julmusik på affärer och sätta fram julsaker och allting. För min del kan vi gärna spola förbi hela skiten som har med jul att göra.. för mej är jul ångest nu mer.
Jag ska köpa en wunderbaum och hänga upp som julgran, så har jag julpyntat.
Visst blir de ju vad man gör de till, men dom som alltid har hela familjen runt sej vet inte hur de känns att inte ha de.
Såatt. Kanske får jag ta till med flaskan för att dränka mina sorger, kanske får jag turen att jobba, kanske får jag ha Matte hemma så vi kan äta ägg, korv och köttbullar och titta på varann och spy på alla jävla "god jul" som kommer missbrukas på
fb den dan. Så får de bli. Har som tappat allt hopp om bra jul nu och varför skulle de här året bli nå utöver de vanliga? Nej, flaskan är nog fan de sista som lämnar en. Jag ska bli bästa vän med grinchen.
Trackback
Jadu jag vet inte vad jag ska skriva...hemskt att du ska känna så 😢 💗 Kramar!!